Denna serie som i första hand riktar in sej på nyvalda skyddsombud men även fungerar bra som allmän information är skriven av Maria Steinberg. Maria är jur.dr i arbetsmiljörätt från Stockholms universitet.
​​​​​​​
Hon har skrivit avhandlingen Skyddsombud i allas intresse och boken Skyddsombudsrätt. Numera forskar hon i ämnet arbetsmiljörätt och leder utbildningar hos Arbetsmiljöforum.

Se även arbetsmiljöverkets hemsida.

Grattis, du har valts till skyddsombud!

Avsnitt 1: Nytt uppdrag


Du har blivit skyddsombud och ska jobba för att dina arbetskamrater ska få en så bra arbetsmiljö som möjligt.
Din uppgift är nu att företräda dina arbetskamrater inom ditt skyddsområde. Det innebär att du ska försöka bidra till att dina arbetskamrater får en så bra arbetsmiljö som möjligt och att de inte råkar ut för några olyckor eller sjukdomar i arbetet. Du är en påtryckare. Du har inget rättsligt ansvar för att se till att arbetsmiljön blir bra. Det är din arbetsgivare som har det rättsliga ansvaret.
Du kanske undrar vad som ingår i begreppet arbetsmiljö?

Jo, det är allt som kan påverka dina egna och dina arbetskamraters fysiska och psykiska hälsa. Det kan vara så att folk på ditt jobb får skador för att de lyfter för tungt eller på ett felaktigt sätt. Det kan också vara så att de får skador för att de sitter framför datorn hela dagarna. Eller också misstänker du att det finns skadliga kemikalier i luften på jobbet som kan leda till sjukdomar. Men arbetsmiljön omfattar också själva arbetsorganisationen. Det kan vara den som gör att dina arbetskamrater har det stressigt. Kommer ni inte riktigt överens på arbetsplatsen är det också en arbetsmiljöfråga.

Vad ska du då göra, när du upptäcker problem i arbetsmiljön? 
Din uppgift är att i första hand säga till dina arbetskamrater att de ska gå till sin närmaste arbetsledare och diskutera problemen. Om de har gjort det och ändå tycker att inget händer, ska de komma till dig och be dig ta upp frågan med arbetsledaren. För att du ska klara ditt jobb som skyddsombud har du rätt till utbildning och särskilda rättigheter att påtala brister. Du har också rätt till skadestånd om någon trakasserar dig. Dessa frågor ska jag återkomma till.

Förebygg genom att vara aktiv!

Avsnitt 2: Rätt att delta i planering


Din viktigaste uppgift som skyddsombud är att medverka till att förebygga arbetsskador. Ett bra sätt att förebygga dessa är att vara aktiv då arbetsgivaren planerar förändringar.

Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt att delta i planering. Rätten finns inskriven i 6 kap 4§ arbetsmiljölagen. Som skyddsombud har du rätt att delta i planering av nya och ändrade lokaler, vid ändring i arbetsorganisationen, vid införande av nya anordningar, arbetsmetoder, arbetsprocesser samt ämnen. Ett skyddsombud har också rätt att delta då arbetsgivaren upprättar handlingsplaner. Hindrar din arbetsgivare dig att delta har du rätt till skadestånd enligt 10-11 §§ i arbetsmiljölagen.

Bakgrunden till regeln är att skyddsombud med sin närhet till arbetstagarna och sin speciella kunskap har värdefulla erfarenheter som arbetsgivaren kan dra nytta av. Några exempel finns i AFS 1982:3 Ensamarbete, AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning och AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning. Om arbetsgivaren lyssnar på sitt skyddsombud, har denne bättre möjlighet att skapa en säker arbetsmiljö. I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) finns flera exempel på att ett skyddsombud ska medverka i planering. Den viktigaste uppgiften är att skyddsombud deltar då arbetsgivaren upprättar handlingsplaner (se Arbetsmiljölagen 3 kap 3a §).
I lagens förarbeten står att skyddsombuden ska delta i all planering som kan påverka arbetsmiljön. Det finns ett rättsfall i arbetsdomstolen nr 4/80 som bekräftar denna regel. Fallet handlade om ett företag som skulle bygga en ny bilanläggning. Huvudskyddsombudet fick delta i planeringen i alla skeden som var av betydelse för arbetsmiljön. Men huvudskyddsombud ville också delta i anbudsförfarandet, men det fick han inte för arbetsgivaren.

Dom AD nr 70/2007 är också talande. Ett stort och luftigt mat- och pausrum med ljusinsläpp skulle tas bort och ersättas med ett mycket sämre rum. Elektrikerförbundets skyddsombud informerades inte om förändringen och inbjöds inte att delta i planeringen på ett tidigt stadium. Denne kände sig då hindrad. Arbetsgivaren påbörjade sin ombyggnad utan att skyddsombudet hade deltagit. AD fann därför att skyddsombudet hade hindrats.

Skyddsombudet och Svenska Elektrikerförbundet fick vardera 35 000 kronor i skadestånd. En slutsats som man kan dra är att skyddsombud har rätt att delta i alla stadier i planering som kan påverka arbetsmiljön. Men ett skyddsombud har inte rätt att delta i planering som inte innebär någon ändring av betydelse för arbetsmiljön.

Några råd:
Berätta för din arbetsgivare att du har som uppgift att delta i planering som har betydelse för arbetsmiljön.
Förklara för din arbetsgivare att din uppgift är att komma med synpunkter som kan bidra till att minska antalet arbetsskador.
Om du inte får delta i planeringen, bör du vända dig till din facklige representant på arbetsplatsen. Påminn denne om att du som skyddsombud har stöd både i arbetsmiljölagen och i förtroendemannalagen. (www.notisum.se lagen om facklig förtroendemans ställning på jobbet)
Icke-organiserade skyddsombud som inte ges rätt att delta i planering, har rätt att vända sig till en tingsrätt. Problemet är att de kan riskera att själva få betala sina rättegångskostnader, om de förlorar.

Rättigheter och utbildning

Avsnitt 3: Skyddsombud har rätt till sin utbildning


Varje skyddsombud har rätt till den utbildning som erfordras enligt 6 kap 4§ arbetsmiljölagen (www.av.se). Enligt lagen är det arbetsgivaren och arbetstagarna som i samverkan skall diskutera vilken utbildning som skyddsombudet behöver.
Finns det en skyddskommitté på arbetsplatsen så hör det till kommitténs uppgift att ta upp frågan om skyddsombudens utbildning (enligt 6 kap 9§ arbetsmiljölagen). Hindras skyddsombud från att delta i erforderlig utbildning har skyddsombudet rätt till skadestånd (enligt 6 kap 10-11 §§ arbetsmiljölagen).

Syftet med utbildningen är att kunna identifiera arbetsmiljörisker, få tillräcklig kunskap så att man kan komma med goda synpunkter vid planering och veta vilka man skall vända sig till om man upptäcker brister i arbetsmiljön. Man skall också känna till vilka rättigheter som man har, som skyddsombud.

När du har blivit vald till skyddsombud ska du se till att du får utbildning. Om du är vald av en facklig organisation, vänd dig till dem och be att få gå utbildning omedelbart, helst inom sex månader.

Rätten till skyddsombudsutbildning kan vara inskriven i ett kollektivavtal. 

Så är fallet inom det avtal som gäller för pappersindustrin. Tillhör du en facklig organisation så ska du vända dig till den och fråga vilka regler som gäller och om det står något om skyddsombudens utbildning i kollektivavtalet. Är du oorganiserad får du ta upp en diskussion med din arbetsgivare om omfattningen av din utbildning. Före 1990 omfattades de flesta skyddsombud av arbetsmiljöavtal. I dessa uppgavs att skyddsombuden skulle ha 35-40 timmars grundutbildning. Jag tycker att det även idag är en bra måttstock.
Utbildningen måste ha samband med ditt skyddsombudsuppdrag. 

Omfattningen av utbildningen bör ställas i relation till din uppgift, om du är huvudskyddsombud på ett stort företag, eller lokalt skyddsombud på ett litet företag. Ett huvudskyddsombud på ett stort företag kan ha rätt till mer omfattande arbetsmiljöutbildning än ett skyddsombud på ett litet företag. Å andra sidan skulle man kunna tänka sig att ett skyddsombud som arbetade på ett litet företag, men i en mycket riskfylld arbetsmiljö, har rätt till en mer omfattande utbildning.

Arbetsgivaren skall betala din grundutbildning. 
Om din arbetsgivare vägrar att betala din utbildning, skall du vända dig till din fackliga organisation, som har eller har haft kollektivavtal med arbetsgivaren. Din organisation skall då ta upp en förhandling med arbetsgivaren enligt medbestämmandelagen (www.notisum.se).
Det som är den kniviga frågan är inte grundutbildning utan vidareutbildning och hur mycket som en arbetsgivare är skyldig att betala. Om ett skyddsombud vill att arbetsgivaren skall betala en vidareutbildning i arbetsmiljöfrågor måste skyddsombudet eller den fackliga organisationen kunna påstå att en sådan är erforderlig för skyddsombudet. Ett skyddsombud har ofta möjlighet att ta ledigt för studier enligt förtroendemannalagen, men då är det inte självklart att arbetsgivaren skall betala utbildningen.

Det finns några rättsfall i arbetsdomstolen som behandlar rätten till utbildning för skyddsombud. I ett fall, AD nr 165/1978, hade säsongsanställda skyddsombud rätt att delta i skyddsombudskurs under annan tid än då de var anställda. I ett annat AD fall, nr 114/1981, deltog tre lokala skyddsombud i en längre arbetsmiljökurs för huvudskyddsombud. AD fann att arbetsgivaren inte var skyldig att betala lön under den tid som de var lediga, eftersom kursen var avsedd för huvudskyddsombud.

Det finns en brist - vad gör du då?

Avsnitt 4: En arbetsmiljöfrågas väg


Du upptäcker som skyddsombud att det är för stressigt på jobbet, att era lokaler är mögliga eller att många av dina arbetskamrater har fått ont i nacke, axlar eller rygg. Vad gör du då?

I arbetsmiljölagen finns väldigt bra regler, som talar om för dig vad du bör göra. Jag brukar kalla reglerna för "en arbetsmiljöfrågas väg". Du kan läsa om dem i 6 kap 6a § i arbetsmiljölagen. Lagen finner du på Arbetsmiljöverkets webbsida, skriv ut den.
Först ska du vända dig till din närmaste arbetsledare och berätta om problemet. Du kan begära att din arbetsgivare ska åtgärda problemet eller undersöka det. Gäller det t ex stressfrågor har du rätt att begära att denne undersöker varför dina arbetskamrater upplever stress, och sedan kan du kräva att åtgärder vidtas som minskar stressen. Din närmaste arbetsledare kanske själv har möjligheter att förbättra rutinerna så att stressen minskar. Om han eller hon inte har det måste den personen vända sig till sin chef, då är det dennes ansvar att försöka förändra arbetsmiljön.
Många gånger när du som skyddsombud påpekar brister kanske din arbetsledare eller din chef håller med dig, men inget händer.

Då har du flera rättigheter:
När du ber om en undersökning eller en åtgärd, har du samtidigt rätt att be om ett skriftligt kvitto på din begäran. Din närmaste arbetsledare skriver ett kvitto på vilken dag som han/hon fått din begäran och vad den gällde.
Du har rätt att få besked utan dröjsmål. Du har rätt att så snart som möjligt få veta vad din arbetsledare eller chef tänker göra med din begäran. Du har rätt att veta om de kommer att vända sig till företagshälsovården och be om en undersökning eller om de tänker undersöka om mer personal kan anställas. Det är svårt att säga hur länge utan dröjsmål är. Jag tycker att en till två veckor är rimligt beroende på hur svår frågan är.
Din arbetsgivare är också skyldig att vidta undersökning eller åtgärd inom skälig tid. Hur lång tid det är, kan också vara svårt att säga, beroende på vad det är för problem. Jag tycker att det kan röra sig om allt från en vecka till några månader. Gäller det att sanera mögel eller förbättra en ventilationsanläggning kan det ta upp till sex månader eller mer, men om det gäller att diskutera bättre rutiner kanske det kan ske inom en månad.

Om du har påpekat bristen både för din närmaste arbetsledare och för din chef och de vare sig lämnat besked eller undersökt eller åtgärdat enligt de tidsfrister som finns i punkt 2 och 3 har du rätt att vända dig till Arbetsmiljöverket (AV) och begära att det skall ta ställning. En arbetsmiljöinspektör måste då göra en inspektion och fatta ett beslut. Beslutet kan innebära att din arbetsgivare föreläggs att vidta vissa åtgärder eller förbjuds fortsätta arbetet om inga åtgärder vidtas. I de flesta fall kanske AV fattar ett negativt beslut, men samtidigt ställer krav i ett inspektionsmeddelande eller i en underrättelse om föreläggande. Det betyder att din arbetsgivare får litet mer tid på sig att åtgärda innan AV kan förbjuda eller förelägga.

Kanske anser AV att de inte kan ställa några krav, eftersom det saknas regler i arbetsmiljölagen eller i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). AV kan då meddela ett negativt beslut.

Du kanske tycker att AV har fel. Då kan du vända dig till ditt huvudskyddsombud. Denne kan överklaga AV:s negativa beslut till regeringen.
Min erfarenhet efter att ha arbetat med arbetsmiljöfrågor i nästan 30 år är att det är mycket få arbetsgivare som önskar driva en fråga ända till regeringen. Det brukar leda till att arbetsgivaren ofta vidtar de åtgärder som skyddsombudet kräver eller åtminstone en del av dem.
Tänk på att alla arbetsledare och chefer inte känner till en arbetsmiljöfrågas väg. Se till att de får utbildning om denna fråga. Du har rätt att ta upp denna fråga i skyddskommittén.Och om du inte vill använda dig av en arbetsmiljöfrågas väg, kan du istället begära att den brist som du vill påtala diskuteras i skyddskommittén. Enligt 6 kap 6a § i arbetsmiljölagen har du rätt att ta upp vilken arbetsmiljöfråga som helst i skyddskommittén.
Om du arbetar inom kommun eller landsting kan du ta upp frågan i ett samverkansorgan om det tillika är skyddskommitté. Tänk på att din insats kan leda till att färre arbetskamrater skadar sig. Det gynnar inte bara dem utan också din arbetsgivare.

Använd AML och föreskrifterna

Avsnitt 5: Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)


Varje arbetsgivare är skyldig att systematiskt planera, genomföra och kontrollera verksamheten så att den uppfyller kraven på en god arbetsmiljö. Reglerna om SAM finns både i arbetsmiljölagen (3 kap 2a §) och i föreskrifter (ASF 2001:1 och 2003:4).
Skyddsombuden har många viktiga uppgifter i detta arbete. Enligt 6 kap 4§ i arbetsmiljölagen ska skyddsombudet:
bevaka att arbetsgivaren genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
delta vid upprättandet av handlingsplaner
Syftet med föreskriften är att underlätta för arbetsgivare och inhyrare att förebygga arbetsskador och se till att arbetsmiljön blir tillfredsställande. Både skyddsombud, elevskyddsombud och arbetstagare skall medverka (se AFS 2001:1 4§).

Arbetsmiljöpolicy och rutiner
Arbetsgivaren skall ha en policy som talar om hur arbetsmiljön bör vara på arbetsplatsen. Det skall också finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till.

Fördelning av arbetsuppgifter (se 6 och 7§§ i AFS 2003:4). Högsta chefen, t ex en VD, har oftast huvudansvaret för arbetsmiljön. VD:n kan naturligtvis inte kontrollera allt arbetsmiljöarbete på en större arbetsplats. Därför måste denne fördela olika arbetsmiljöuppgifter till underordnade chefer. Detta kallas ibland för delegering. 

Enligt reglerna i SAM ska dessa chefer:
Vara tillräckligt många. Är de för få är det svårt för dem att kontrollera arbetsmiljön.
Ha de befogenheter som behövs (rätt att fatta beslut och att vidta åtgärder).
Ha de resurser som krävs (ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper).
Ha tillräckliga kunskaper (om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö).
Här kan ett skyddsombud komma med synpunkter på förbättringar om cheferna inte lever upp till dessa krav. Finns skyddskommitté eller samverkansorgan kan ni ta upp frågan där.

Undersöka risker
Arbetsgivaren är skyldig att undersöka vilka risker som finns i arbetet. Några sätt att ta reda på risker kan vara genom dagliga undersökningar, skyddsronder, arbetsmiljöronder, yrkeshygieniska mätningar, medicinska kontroller, enkäter, intervjuer, medarbetarsamtal. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel och relationsproblem kan vara varningssignaler. Arbetsgivaren bör också vara uppmärksam på effekterna av övertid och hög arbetsbelastning. Arbetsskador och tillbud skall också sammanställas.

Åtgärda
När arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud, arbetstagare och i vissa fall med hjälp av företagshälsovården har tagit reda på vilka risker som finns, skall dessa åtgärdas. En riskbedömning görs. En prioritering av åtgärder måste göras. Den skall utgå från hur allvarliga riskerna är. De åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall skrivas ner i en handlingsplan.

Handlingsplan 
Handlingsplanen skall vara skriftlig. I den skall det stå:
Vilka risker som finns, hur allvarliga de är
När åtgärderna skall ha genomförts
Vem som skall se till att de genomförs
Genomförda åtgärder skall kontrolleras, helst omedelbart. Skyddsombudet skall vara med då handlingsplanen upprättas.

Uppföljning
Det systematiska arbetsmiljöarbete skall följas upp varje år. En uppföljning kan t ex innebära att arbetsgivaren frågar ett skyddsombud hur denne uppfattar att fördelningen av arbetsmiljöuppgifter fungerar.

Dokumentation
Följande moment skall dokumenteras: riskbedömning, sammanställningar av arbetsskador, tillbud, handlingsplan, arbetsmiljöpolicy, rutiner för uppgiftsfördelning, uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet, skriftliga instruktioner för allvarliga risker.

Nyheter i AFS 2001:1
Ordet skyddsombud har åter införts i föreskriften. Tidigare har de kallats för arbetstagarnas representanter i arbetsmiljöfrågor. Även ordet elevskyddsombud har införts. Det ser jag som en uppskattning från Arbetsmiljöverket.
Föreskriften gäller numera även inhyrd arbetskraft. Vissa begräsningar gäller för arbetsgivaren som har under 10 arbetstagare. Krav på "arbetsmiljöhandläggare" har införts. Skriftliga instruktioner skall finnas för särskilt farliga arbeten. Kravet på företagshälsovård har förtydligats.

Regler och rättigheter för skyddskommittén

Avsnitt 6: Skyddsombud och skyddskommittén


Varför finns det skyddskommittéer? Vilka uppgifter har de? Vilka rättigheter har ledamöterna? Vilket förhållande har skyddsombuden till skyddskommittén och var finns reglerna om skyddskommittéer?
Rätten att utse skyddskommittéer infördes i 1912 års arbetarskyddslag. Det var ett sätt för arbetsgivare och skyddsombud att komma samman och diskutera riskerna på den tidens arbetsplatser. Kommittéerna inspirerades av säkerhetsrörelsen i USA. Rörelsen bestod av arbetsgivare som insåg att både arbetsgivare och arbetstagare måste vara aktiva tillsammans att förebygga risker. I dag kallar vi det för samverkan.

Skyddskommitténs uppgifter
En skyddskommitté kan sägas vara ett rådgivande organ till chefen. Dess uppgift är att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och följa dess genomförande. En skyddskommitté skall utses på arbetsplatser där minst 50 arbetstagare jobbar regelbundet. Den skall bestå av arbetsgivarrepresentanter, helst någon i företagsledande ställning, fackliga företrädare och minst ett skyddsombud. Kommittén bör träffas minst fyra gånger per år.

Skyddskommitténs uppgifter är att lägga arbetsmiljöaspekter på all slags planering, som har med arbetsmiljön att göra. Kommittén ska särskilt behandla arbetsgivarens handlingsplaner, som är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, i planeringen av lokaler, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning samt organisationen av arbetsanpassning - och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Om kommittén fattar ett beslut bör de ange den tid då beslutet skall vara verkställt. Blir skyddskommittén oenig om en arbetsmiljöfråga, kan ledamöterna vända sig till
Arbetsmiljöverket.
Vilka rättigheter har ledamöter i en skyddskommitté?
Ledamöter i en skyddskommitté har rätt till ledig tid, lön och utbildning samt får inte hindras. Hindras de har de rätt till skadestånd. Ledamöterna kan bindas av tystnadsplikt eller av sekretesslagens regler i vissa fall. Förtroendemannalagen gäller för de ledamöter som utsetts av ett fack som har kollektivavtal med arbetsgivaren.

Skyddsombud och skyddskommittén
Skyddsombudets förhållande till skyddskommittén är att det skall finnas minst ett skyddsombud i varje kommitté. Varje skyddsombud har rätt att ta upp vilken fråga som helst i skyddskommittén. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att organisera upp skyddsombudens arbetsmiljöutbildning. Där det finns elevskyddsombud har de rätt att utse minst två representanter i skyddskommittén. Dessa har närvaro- och yttranderätt enligt lag.

Vilka regler gäller?
Reglerna om skyddskommittén kan du finna i 6 kap 8-9,15-16 §§ i arbetsmiljölagen och i 8-10 §§ arbetsmiljöförordningen. Det finns också särskilda arbetsmiljöavtal som ingåtts mellan parterna, där kommitténs arbete regleras mer i detalj. Det finns också överenskommelser mellan parterna framförallt på den offentliga sidan som sammanfört skyddskommittén med inflytandereglerna enligt medbestämmandelagen. Jag har endast redovisat vad lagen och förordningen tar upp.

Skyddsombud/arbetsmiljöombud

Avsnitt 7: Var rädda om ordet skyddsombud!


På våra arbetsplatser kan det finnas många olika slags ombud t ex skyddsombud, arbetsmiljöombud, arbetsplatsombud, graviditetsombud, miljöombud, säkerhetsombud. Det är bara skyddsombud som har stöd i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Kom ihåg det!
Det är viktigt att ordet skyddsombud används vid kontakter med Arbetsmiljöverket, vid överklaganden till regeringen och det kan få betydelse vid en tvist i Arbetsdomstolen. Idag finns ett utredningsförslag som innebär att ordet arbetsmiljöombud också ska kunna användas i framtiden. Men förslaget är ännu inte lag.

Problem kan uppstå om den fackliga organisationen utser arbetsmiljöombud och arbetsplatsombud som de vill skall ha ett skyddsombuds befogenheter och skydd, utan att ordet skyddsombud framgår klart vare sig för den som valts eller för arbetsgivaren. 
De som utses till skyddsombud har en mycket stark rättslig ställning. De får sina grundläggande rättigheter direkt från arbetsmiljölagen, från arbetsmiljöförordningen och från vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Om skyddsombudet är utsett av facket skyddas ombudet också av förtroendemannalagen och kan få utökade uppgifter och skydd med stöd av särskilda arbetsmiljöavtal eller samverkansavtal.

Med stöd av arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt att:
  • delta i planering.
  • att vända sig till Arbetsmiljöinspektionen.
  • kräva beslut i arbetsmiljöfrågor.
  • rätt att överklaga beslut.
  • rätt till betald utbildning.
  • rätt att stoppa ett arbete.

Den som hindrar ett skyddsombud kan tvingas betala skadestånd.
Förutsättningen för att skyddsombud skall få dessa rättigheter är att de utses till skyddsombud och att arbetsgivaren underrättas om valet. Den fackliga organisationen skall anmäla valet till arbetsgivaren.
I vissa fall har fackliga organisationer ansett att ordet skyddsombud är föråldrat och har kallat sina skyddsombud för arbetsmiljöombud. Ordet arbetsmiljöombud finns inte i arbetsmiljölagen. Det innebär att ett arbetsmiljöombud saknar de rättigheter och skydd som ett skyddsombud har. För att ett arbetsmiljöombud skall accepteras rättslig som skyddsombud rekommenderar Arbetsmiljöverket att facket i ett styrelseprotokoll skriver ner att arbetsmiljöombud tillika är skyddsombud. När arbetsgivaren underrättas om valet av arbetsmiljöombud skall facket uppge att arbetsmiljöombudet tillika är skyddsombud.
​​​​​​​
Arbetsgivaren är också skyldig att sätta upp ett anslag på arbetsplatsen om vilka som är skyddsombud. Arbetsgivaren kan då anslå att Lena Andersson är skyddsombud tillika arbetsmiljöombud. Ett arbetsmiljöombud som inte utses till skyddsombud kan omfattas av förtroendemannalagen, men inte av arbetsmiljölagen. Ibland utser facken en arbetsmiljösamordnare som inte är skyddsombud.

Arbetsmiljösamordnare har som uppgift att samordna arbetsmiljöfrågor inom facket. Den utsedde kan omfattas av förtroendemannalagen men inte av arbetsmiljölagen. Det kan bli förvirrande för en arbetstagare att göra skillnad mellan en arbetsmiljösamordnare och ett arbetsmiljöombud.
Inom kommun och landsting utser vissa förbund arbetsplatsombud. Inom vissa förbud skall dessa personer vara både förhandlare i samverkansfrågor enligt medbestämmandelagen och skyddsombud. Inom andra förbund är de endast förhandlare. Det kan vara svårt för arbetsgivare och för arbetstagare att veta att ibland är arbetsplatsombudet även skyddsombud och i andra fall inte. Förutsättningen för att ett arbetsplatsombud också skall vara ett skyddsombud är att facket gör en protokollsanteckning att arbetsplatsombudet Bo Svensson tillika är skyddsombud och att facket underrättar arbetsgivaren om denna protokollsanteckning.

Tag reda på vad du kan göra!

Avsnitt 8: Skyddsombudsrätt och arbetstid


Antalet sjukskrivna pga. stress har ökat. En del av den stressen kan bero på att övertidsarbetet har ökat.
Många jobbar mer än 40 timmar i veckan. Inom vissa sektorer har begrepp som övertid avtalats bort i utbyte mot högre lön. I dag talar vi också om det gränslösa arbetet. Det innebär bl.a. att arbetsgivaren inte bryr sig om var arbetet utförs eller när det utförs bara det blir gjort. Vissa arbetsgivare förväntar sig att anställda alltid skall var tillgängliga på mobiltelefon. Ett SIF-skyddsombud från Nyköping föreslog på en kurs att det var dags att förhandla om rätt till fritid istället för rätt till reglerad arbetstid.
Vilka möjligheter har då skyddsombud att medverka till att förebygga arbetsskador p.g.a. att arbetstiden i vissa fall kan tyckas vara gränslös. Skyddsombud har många rättsliga befogenheter att påverka arbetstiden. Som skyddsombud har du rätt att delta i planeringen av ändrad arbetsorganisation enligt 6 kap 4§ Arbetsmiljölagen. Du har t.ex. rätt att komma med synpunkter till din arbetsgivare om denne förväntar sig att personalen skall ha sina mobiltelefoner på även under fritiden. Som skyddsombud har du rätt att kräva undersökning enligt 6 kap 6a § Arbetsmiljölagen. Du kan t ex kräva att arbetsgivaren genomför en undersökning där arbetstagarna tillfrågas anonymt hur många timmar i veckan som de arbetar, hur ofta de svarar på telefon på sin fritid och hur de upplever att alltid vara tillgängliga.
Som skyddsombud har du rätt att kräva åtgärd från din arbetsgivare enligt 6 kap 6a § Arbetsmiljölagen om du finner att många att dina arbetskamrater blir sjukskrivna p.g.a. utmattning, utbrändhet eller trötthet. Din arbetsgivaren är också skyldig att underrätta dig om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ditt skyddsområde enligt 6 kap 4§ Arbetsmiljölagen. Du har också rätt att ta del av handlingar och få upplysningar som du behöver enligt 6 kap 6§ Arbetsmiljölagen. Det innebär att om det finns många som är sjukskrivna pga. utmattning, trötthet o.s.v. har du rätt att få veta det av din arbetsgivare. Tanken är att ni sedan skall ta upp en diskussion om hur detta slag av skador skall förebyggas.
Som skyddsombud kanske du säger att arbetstiden är en förhandlingsfråga som du har svårt att lägga dig i. Det är rätt. Arbetstidsfrågor är mycket mer problematiska att komma åt än andra arbetsmiljöfrågor. Det beror på att arbetsgivaren och den fackliga organisationen har rätt att förhandla om ökat övertidsuttag eller att avtala bort övertiden. Man kan säga att skyddsombud företräder arbetstagarnas liv och hälsa medan de fackliga företrädare som förhandlar om undantag från arbetstidslagen företräder arbetstagarnas möjlighet till högre lön. Det finns en inbyggd konflikt mellan liv och lön. Skyddsombudets uppgift är att företräda arbetstagarnas liv och hälsa. Därför är det viktigt att skyddsombud har en nära dialog både med dem som de företräder och med de fackliga företrädare som genomför arbetstidsförhandlingarna.
Om du anser att arbetstidsfrågorna är ett stort problem, har du också rätt att vända dig till Arbetsmiljöverket och begära undersökning eller åtgärd enligt 6 kap 6a § arbetsmiljölagen.

Men kom ihåg följande:
Har din fackliga organisation avtalat bort arbetstidslagen med stöd av kollektivavtal har Arbetsmiljöverket inte någon tillsyn över arbetstidsfrågor. Då måste du som skyddsombud ställa krav med stöd av arbetsmiljölagen istället t.ex. att den arbetsorganisation ni har gör att ni blir stressade eller sjuka. Brott mot kollektivavtal tar de fackliga förhandlarna hand om.
Du kan dock som skyddsombud hänvisa till arbetsmiljölagen om du är missnöjd med förläggningen av arbetstid t.ex. om du anser att dina arbetskamrater tvingas arbeta för länge utan paus och rast. Arbetsmiljöinspektionen och Arbetsmiljöområdet har t ex tvingat bussbolag att ge anställda kortare pauser efter ett par timmars körning trots att det fanns kollektivavtal.
Har ni inte avtalat bort arbetstidslagen kan ni få stöd av Arbetsmiljöinspektionen om arbetsgivaren brutit t.ex. mot övertidsreglerna. En arbetsgivare har inte rätt att ta ut övertid såvida det inte uppkommer ett tillfälligt behov. Då har arbetsgivaren rätt att ta ut sammanlagt 200 timmar övertid per år. Tillsynsmyndigheten kan också ge dispens på ytterligare 150 timmar per år. Brott mot övertidsreglerna kan leda till att arbetsgivaren tvingas betala mycket höga övertidsavgifter.